Jahapp. Just nu sitter jag på ett plan påväg mot Rom. Det blir att genomgå ungefär 3h ren tortyr för själen. Det där med att flyga alltså, en gång i tiden tyckte jag det var KUL. Jag älskade turbulens för de kändes som man åkte en bergochdalbana och att lyfta och landa var det bästa med flygturen. Nu är det så långt från kul det bara kan bli.

Bland det värsta med att flyga är när piloten säger nått i stil med ”Vi kommer ha lite turbulens på väg ner, men det är ganska vanligt”. Jaha, välkommen dödångesten. Sen börjar det. Mina händer blir helt blöta, var jag än lägger dom blir de plaskvått. Jag ser framför mig hur vi störtar rakt ner och alla dör. Pulsen är maratonpuls och det känns som att hjärtat slår så hårt att det ska hoppa ut när som helst.

Sen släpper det så fort vi är säkert nere på marken. Pulsen är fortfarande maratonpuls dock. Sen hjälper det ju inte direkt när man får höra ”Det är säkrare än att köra bil” OKEEEJ, tack de visste jag inte liksom. Det är som att säga till någon som har spindelfobi ”Vetu dom är inte giftiga”. Who the fuck cares?! Bilar åker på marken, jag är tusentals meter över marken.

Men, förhoppningsvis överlever jag även denna flygtur..